Jag hade bokat en spelning långt ute i Kaliforniska stads-ödemarken. När jag anlände till spelplatsen med min trogne vapendragare Kevin fick vi se mitt namn i flouriserande bokstäver utanpå stället med en sådan där typisk Kalifornisk stor klubb-skylt.

“Sofie Burk” stod det. Jag berättade för min kompis att de hade skrivit “Sofie can” på svenska och han tyckte det var ganska roligt.

Det är när man ser sitt namn felstavat här och var som man vet att man är på G!

En berömd amerikansk burk:

Han var mycket bekymrad över allt han inte tyckte han hann med. Till exempel tycker han att det är alldeles nödvändigt att göra äppelmust av alla äpplena som faller i hans trädgård “för om man inte tar rätt på det man äger har man inte rätt att existera”.

Jag försökte påpeka att det är något frivilligt, att äpplena finns till för sin egen skull, för att fröna skall spridas, och att man har rätt att bara njuta av att titta på dem, men det stämmer inte riktigt med hur han ser på saken. Men han förstod resonemanget i all fall. Sedan pratade vi om att jag eventuellt skulle komma och hälsa på honom och hjälpa honom med att sätta ordning papper i en pärm, och att bringa reda i tusentals färgnegativ från bilder han tagit genom åren.

Jag föreslog att han borde scanna in några bilder och ha en hemsida med sina fantastiska fotografier från all världens hörn och unika naturbilder, men han är orolig att det blir ännu mera jobb. Att folk som vill ha foton från honom skall börja höra av sig, etc.

Det är roligt att titta in i min morfars huvud och prata med honom. Hans världsbild är så annorlunda från moderna tiders världsbild.

Sedan tog jag en sväng för att spana in Metros och Kapp Ahls vintage-jippo i Gallerian. (Metro Fashion Days goes Vintage! som de så vackert kallade det). Jag kom precis när de packade ned, men jag har en känsla av att jag inte missade så mycket vad gäller kläderna i alla fall.

Det visade sig att målet med jippot var att kränga deras vintage-kollektion “KappAhl Vintage Stories” en serie med kläder precis så fantasieggande och tonsäkra som man föreställer sig Kapp Ahl skulle lyckas med (d.v.s. inte särskilt).

Nåja, fantastiskt roligt att de försöker i alla fall!

Det är något med Kapp Ahls tyger, och sömnaden, kan inte förklara vad det är, men de känns liksom som motsatsen till allt det man gillar med vintage. Självlöst är ett ord som kommer upp, fast det kanske är lite för starkt? (oups! Freudiansk felskrivning där, jag menade själ-löst).

På ett rack hängde lite äkta äldre kläder och också det var en besvikelse. Det såg ut som ett rack från vilken loppis som helst. Hade trott att en stor klädkedja borde plocka ut lite dyrbarare kläder och riktiga godbitar. Musiken som spelades var modernt trist och inte alls romantisk eller spännande som jag hade föreställt mig.

Men kanske var det kul när det var styling av publiken och modevisning på podiet, vad vet jag.

Kvällens stora behållning blev i stället var när jag tog en promenad till Kungsträdgården och såg 100-tals marschaller som ställts ut i en manifestation mot bröstcancer.

Den fantastiska installationen i Kungsträdgården.

Det har varit en ovanligt vacker höst!

Förra Söndagen gick i nördens tecken. Först var jag klädnörd och dussinbloggare och plåtade det jag hade på mig:

Röd klänning från 60-talet, Second Hand, Svart tröja från Cubus, vintage 60-70-tals halsband från någon glad dams gömma i Sundbybergs Auktionshus.

En av mina vackra 30-tals fåtöljer, original, helt oomgjorda skymtar i bakgrunden. Den har jag dock inte köpt på Auktionshuset utan vittjade ur en container på Norra Stationsgatan långt innan det blev på modet med äldre möbler. Ganska framsynt av mig….

Desperado!

 Jag orkade inte ens ta bort tavlorna….

!

och började smacka upp färgen på väggarna utan nämnvärda förberedelser…

Orkar inte ens tejpa listerna!

Wohoo..!

yeee!!

Nu får det vara slut med den här blå färgen!!!!!!

Jag har varit och simmat och lagar honungskyckling med citron. Till det tänkte jag äta stekta morötter.

Jag har också lånat en bok av en vän, den handlar om att man skall vara lugn, snäll och ödmjuk och inte hetsa upp sig för småsaker. 

Sen har jag köpt rosa grapefruktsmör på Body Shop. Det luktar så gott så man nästan får lust att äta upp det.

Jag simmade med simglasögon och badmössa för första gången, badmössan hjälpte inte så mycket för håret blev blött i alla fall, men det var jätteroligt att kunna se under vattnet med simglasögonen.

I dag var en sådan vacker solig dag, jag har drömt och tänkt och fantiserat så mycket, som jag alltid gör. Inte gjort så mycket nytta. Men sådana dagar behövs väl också.

                                           Mmmm rosa grapefruktsmör…